Nu har jag varit föräldraledig i en hel vecka! Tiden går fort, trots att det händer mindre än någonsin, känns det som. De första dagarna kände jag mig rätt rastlös, faktiskt, men nu har jag kommit in i det. Det är såklart skönt att vara ledig och kunna vila, men det blir ju inte direkt som att ha semester när ingen annan är ledig samtidigt och när man hur som helst inte kan göra så mycket om dagarna på grund av pandemin.

Jag har i alla fall dansat och cykelorienterat lite, när vädret har tillåtit. Det har ju varit riktig sommarvärme här några dagar, precis som i hela Sverige, men utöver det har det varit ostadigt väder med regn. Det är i alla fall fascinerande hur lite som krävs för att växterna ska vakna till liv här uppe. Nu har björkarna från en dag till en annan börjat bli gröna och tulpanerna har slagit ut. Nu verkar det dock som att det dröjer innan solen kommer tillbaka. Lite trist!

På Kristi himmelsfärd var det riktig sommarvärme och då var ju även Jon ledig. Vi var nere på stan en sväng och åt mjukglass. Mums! Igår försökte vi oss på något liknande, men då var det regn i luften och när vi väl var framme började det regna ganska ordentligt. Vi fick en cykeltur i alla fall!

Ja, jag har väl inte jättemycket att berätta. Jag är mest hemma och tar det lugnt nu. Jag har även haft tid att fixa med en del grejer som jag tänkt att jag ska göra “sen” och som har blivit liggande i flera ÅR, t.ex. har jag sytt i knappar och fixat andra små skavanker i diverse kläder som gått sönder. Ja, mycket fritid blir det! Får se hur länge till det blir så. Nu är det snart bara en vecka kvar till beräknat!

Så var det söndag igen. Den här helgen har vi haft sol! Det känns fantastiskt efter en period då det har snöat lite varje dag. Det här måste vara den senaste våren hittills. Det finns inte något tecken på att det börjar slå ut och bli grönt på något träd. Några videkissar finns möjligen, men annars är det helt kalt. De första påskliljorna har börjat titta upp. Snön har inte smält ännu på skuggiga platserna. Helt sjukt! Men blir det bara varmt så vänder det nog om snabbt. Här brukar sommaren komma omedelbart efter vintern, som det känns.

Den här veckan har jag jobbat min sista arbetsdag inför föräldraledigheten, vilket såklart känns väldigt speciellt, inte minst eftersom jag knappt har varit på jobbet sedan innan påsk. Man hade ju gärna sagt hejdå och träffat sina kollegor, men det har ju inte gått. Sedan kommer det såklart kännas konstigt att släppa jobbet under så lång tid. Jag hann inte riktigt klart med allt jag hade tänkt heller, så det känns ju också lite “sådär”. Ja, ja. Ett halvår går nog fort. Det är inte alltid det händer speciellt mycket under ett halvår på en myndighet…

Annars har det väl inte hänt så mycket i veckan precis. Jag har dansat och tränat en del. Idag har det varit digital bokcirkel. Igår gjorde vi en utflykt till Klabböle. Vi brukar cykla dit längs älven varje år, men den här gången tog vi bilen. Det är en dryg mil dit och jag litar inte på att jag orkar cykla flera mil längre. Vi hade sushi med oss och åt i den torrlagda älvsfåran som finns där. Det var fint! Vi försöker passa på att göra små utflykter dessa dagar. Idag tänkte vi åka Bäcksjön, som ligger utanför Umeå, men när vi svängde av mot sjön var vägen plötsligt avstängd och det var tydligen 4 km promenad att gå efter avstängningen, vilket kändes lite mastigt när vi inte hade planerat för det, så vi fick vända tillbaka. Det var lite snopet!

Jag har varit hos barnmorskan i veckan förresten. Allt ser fortsatt bra ut. Jag har faktiskt bättre blodvärden än någonsin (men tar också dubbel dos järntabletter). Bebisen ligger fortfarande åt rätt håll. De senaste dagarna har jag också upptäckt att magen har sjunkit rejält. När jag tittar ner känner jag inte alls igen mig. Den har förflyttat sig säkert någon decimeter eller så! Så jag antar att hen har rört sig neråt. Nu kan hen komma när som helst, men det dröjer säkert ytterligare några veckor.

Oj, vilket väderomslag vi har fått! Förra helgen blev det nästan sommarkänsla. På söndagen tog jag och Jon en promenad ned till stan med siktet inställt på att köpa glass, men det slutade med att vi åt lunch på uteservering istället. Man behövde inte ens ha jacka! Halva Umeå var ute och promenerade. Det var så varmt och soligt att det inte kändes klokt! Nu har det å andra sidan blivit runt 0 och har snöat ordentligt och sedan kommit snöblandat regn till och från. Jag skulle nästan vilja plocka fram vinterjackorna igen. Det är så kallt! Man vet knappt vad man ska hitta på att roa sig med en sådan här helg. Inte vill man vara ute i onödan i alla fall. Det ser inte ut att bli varmare de närmsta dagarna heller. Trist!

I veckan har jag varit på jobbet en sväng (i tisdags). Det var nog sista gången innan jag går på föräldraledighet. Det har sina fördelar att jobba på plats, inte minst är det ju roligt att träffa sina kollegor, men man kan ju inte ta risken att bli smittad av corona. Jag har ju jobbat hemifrån sedan i påskas, så jag har ju verkligen inte varit på plats ofta den senaste tiden. Jag var faktiskt lite nervös för hur jag skulle ta mig dit. Skulle jag orka cykla? Men det gick faktiskt jättebra och kändes jätteskönt att få sig en cykeltur. När jag jobbar hemma går jag ju verkligen miste om mycket vardagsmotion. Jag försöker att ta lunchpromenader varje dag, men det är inte samma sak som cyklingen. Efter jobbet blev det digital balettlektion där hemma och sedan var jag i och för sig rätt slut, så man har ju inte riktigt samma ork som vanligt, trots allt.

Utöver baletten har jag också dansat utomhus med mina danskompisar. Vi har äntligen börjat träffas igen, vilket känns så himla kul. Det kan ju hända att jag inte orkar eller kan vara med så mycket framöver, men jag får glädjas åt de veckor som blir. Det är så roligt att dansa och att träffa lite folk, så jag hoppas att jag orkar länge till.

Något annat jag har hunnit med i veckan är att besöka barnmorskan. Allt ser fortsatt normalt ut och barnet ligger som hen ska. Det finns fortfarande en möjlighet att hen vänder på sig, men jag skulle tro att hen inte gör det, faktiskt.

Här hemma börjar vi bli klara med alla förberedelser. Vi har möblerat om och organiserat om och är nästan klara med det. Vi har skaffat ungefär allt vi tror att vi behöver, så nu börjar vi bli redo! Igår gjorde vi om lite bland det vi förvarat i sänglådorna och då hände det sjukaste! I en av lådorna har vi haft ett överkast som vi naturligtvis inte har haft så stor anledning att plocka fram, så den där lådan har inte varit öppnad på år och dag. Nu när vi öppnade så låg Jons Apple-klocka där nere! Den har varit borta så länge att vi inte ens riktigt minns när den försvann, men förmodligen var det väl i somras eller om det till och med var förra sommaren(!). Vi har varit helt säkra på att den blivit stulen, så den är till och med stöldanmäld, men nu är den tillbaka. Vi kan inte förstå hur den har hamnat där. Det var så surrealistiskt att se den ligga i den där lådan.

Det blev ju inget radhus förresten, men det visste vi ju redan. Jag vet inte hur dyrt det blev i slutändan. Det som är lite lustigt är att det precis har kommit ut ett till radhus i samma länga, så den ska vi titta på på söndag hade vi tänkt. Den här radhuset är dock inte ombyggt och utbyggt, så det är inte lika stort och har inte lika bra planlösning, så vi kanske inte kommer att gilla det på samma sätt, men vi får väl se!

Ja, det var väl ungefär vad som hänt sedan sist. Får se vad vi hittar på idag!